-

Heavenly sword till Playstation 3 rekomenderas starkt.

Jag har suttit inspärrad framför TV:n hela lovet och missat vackert väder, Göteborg, Järlåsa-festen, Stockholm och annat. Men det är så vackert! Jag kan inte slita mig...

Neverwinter nights 2 - Mask of the betrayer är klart. Helt klart. Och blev jag nöjd med slutet? NEJ.

Jag kräver mer, mer, mer, mer.

Idag fanns det ett paket på min säng när jag kom hem från Storken. Det var ett nytt tangentbord till Evert! Alla som suttit vid min dator borde sett att det gamla är en enda stor bakteriehärd. Det är fullt med spilld läsk, popcorn och godis, halvt sönderslaget från birderesan samt var knapparna W, A, S, D (alla spelintresserade som läser borde veta att det är tangenterna man använder mest i spelandet) är nästan helt bortnötta. Mitt nya ser precis likadant ut, men knapparna låter vackert när jag skriver och det luktar fräscht! Dagens bästa present.

Absolutly wonderful. Årets spel 2003 och 2005, och även om det syns grafikmässigt är storyn så trevlig att jag måste spela det för sjunde gången. Men det är ingen utmaning längre, inte ens om man kör som Jedi Counselour (svåraste klassen att mästra) och på nivå difficult. Kanske jag ska prova att inte använda lasersvärd? Det borde göra det ännu ett snäpp svårare.

Spelar både 1:an och 2:an parallelt. Första spelets story saknar ord. Den är så välgjord, uttänkt och facinerande gång på gång. I andra spelet lockar Kreias röst (en genomond sith med silkeslen, farlig röst med en touch av ironi), lika så Sith Lord-klassen. Först träna sig en egen liten grupp med elit-sith, ta sig in i en stor folkmassa - sedan ha så mycket forcepower att man kan blixtra ihjäl varenda åskådare. Som omväxling kan man kasta runt dom lite och sedan knäcka ryggraden med en liten vink på tummen. Det är makt, avancerat gameplay och för en gångs skull kan jag vara ond med gott samvete.

Så länge jag har väntat och nu släpper Obsidian en expansion till mitt absoluta favoritspel. Spelet ska vara en fristående 50 timmars fortsättning på orginalstoryn där man åter igen ska förändra ödet i Neverwinter med omnejd. Gameplayer.se har gett spelet ett klart godkännande och beskriver ett nytt tankesätt angående kompanjonerna. Denna gång ska de spela en väldigt mer central roll i storyn, det blir färre karaktärer att träffa på vägen men längre och mer välskrivna dialoger. Alla val påverkar relationen man har till landet, kungen och kompanjonerna både till det bättre och sämre.

När vi har flyttat in i det nya huset ska jag ägna en helg åt att helhjärtat rädda Neverwinter från ännu en katastrof. Oändligt tack till Obsidian som verkligen gjorde min dag komplett.