-

Fanzineprojekt + kvällskurser i japanska + vanliga skoldagar + 2 timmars sömn per natt + bara hinna med ett mål mat om dagen = en rimlig anledning att säcka ihop. Det är en ekvation jag förstår och genomlider tillsammans med många andra.



Så jag är nu så jävla förbannad på alla mina äckliga latmaskar till vänner. När en annan jobbar och sliter för att komma någonstans sitter ni hemma på socialbidrag eller med "läkarintyg", skiter i skola och framtid överhuvudtaget för att det är tråkigt samt gråter lite över hur ledsna ni är över att en jävla brud dumpade er för några år sedan. Börjar knarka lite tabletter, börjar snacka lite om självmord, börjar dejta rakbladet, börjar skåpsupa, börjar röka på and so on. Patetiskt.

Jag tycker inte ett dugg jävla synd om er. Det är inte samhällets eller någon annans fel att ni är för fucked up i huvudet för att förstå att skolan är något man måste orka igenom, om man inte väljer att börja jobba direkt. Men till och med jobba för pengar, det är ni ju för lata för. Som sagt mycket bekvämare att sitta hemma och snitta lite i armen för att få råd med hyran.

Det finns folk som verkligen behöver hjälp, kliv ner på jorden förfan.