Dra er upp ur träsken, vafan.
Nu är det såhär, att mitt lov har bestått av väldigt många delar som alla har lett till en otrolig insikt.
Världen är inte skit. Det finns människor som vill och orkar umgås med mig 24/7. Det finns en människa som verkligen anstränger sig sitt yttersta för att vi ska ha så jävla roligt som möjligt tillsammans. Jag pratar förstås om bruden som under lovet öppnade mina ögon till något helt nytt, det kallas vänner på lika villkor. Där det inte handlar om att uttnyttja min godhet, mina pengar, mina cigaretter eller min ensamhet. Det känns som om min existens faktiskt har en mening, som att det finns människor som ännu inte hamnat i det förbannade pojkvänsträsket.
För jag förstår inte: Vad är meningen att sätta sig i koppel redan nu...? Ut och se världen, lifta till Stockholm, åk lastbil till Köpenhamn, sno en moppe och åk ut i skogen och sup. Bara någonting. Jag citerar min ibland kloka farmor: "Det är så depprimerande att se er förstöra era liv p.g.a. av något som man ändå hinner med senare"
Världen är inte skit. Det finns människor som vill och orkar umgås med mig 24/7. Det finns en människa som verkligen anstränger sig sitt yttersta för att vi ska ha så jävla roligt som möjligt tillsammans. Jag pratar förstås om bruden som under lovet öppnade mina ögon till något helt nytt, det kallas vänner på lika villkor. Där det inte handlar om att uttnyttja min godhet, mina pengar, mina cigaretter eller min ensamhet. Det känns som om min existens faktiskt har en mening, som att det finns människor som ännu inte hamnat i det förbannade pojkvänsträsket.
För jag förstår inte: Vad är meningen att sätta sig i koppel redan nu...? Ut och se världen, lifta till Stockholm, åk lastbil till Köpenhamn, sno en moppe och åk ut i skogen och sup. Bara någonting. Jag citerar min ibland kloka farmor: "Det är så depprimerande att se er förstöra era liv p.g.a. av något som man ändå hinner med senare"
Kommentarer
Trackback
